Lobbying handlar om att försöka påverka politiska beslut genom direktkontakter med beslutsfattare och opinionsbildning via medierna. Lobbying kan främja demokratin. Gör många sina röster hörda blir debatten mer allsidig och de politiska besluten klokare. Men det finns också demokratiska problem med lobbying. Politisk påverkan bedrivs alltför ofta utan tydlig avsändare. Risken finns dessutom att resursstarka särintressen skaffar sig inflytande på bekostnad av allmänintresset. Men problemet är inte att de resursstarka lobbar, utan alla de som inte gör det.
Vi vill sprida kunskapen om hur man lobbar. Det krävs inte en stor plånbok och professionella lobbyister för att påverka politiska beslut. Goda argument och ett stort engagemang räcker långt.

Bygg en stabil grund

1. SKRIV EN RAPPORT
Börja med att skriva en rapport om sakfrågan. Den bör lyfta fram alla argument som talar för ert förslag. Inled med en kort och enkel sammanfattning. Rapporten är en bas för politikerkontakter och debattartiklar. Exempel: Skånes Bildningsförbund tog fram en rapport som visade hur kommunernas stöd till folkbildningen minskat de senaste tio
åren. Rapporten används för att påverka politiker att återställa stödet till tidigare nivåer.

2. KARTLÄGG STÄLLNINGSTAGANDEN
Gå igenom riksdagsmotioner, uttalanden i riksdagen och medier samt partiernas olika program. Sammanställ sedan partiernas ställningstaganden i frågan. Fokusera på det positiva. Ta även reda på hur ungdomsförbund, kvinnoförbund,
enskilda riksdagsledamöter, myndigheter och intresseorganisationer ställer sig i frågan. Beställ eventuella remissyttranden. Kartläggningen ska identifiera partier och personer som bör kontaktas samt deras argument.

3. UPPRÄTTA EN KAMPANJPLAN
Upprätta en detaljerad och kronologiskt utformad kampanjplan. Vilka är målsättningarna? Vilka är delmålen? När ska
eventuella utredningar vara klara? När fattar regeringen/riksdagen beslut? Hur ska ni agera för att påverka? Vilka grupper eller personer har andra intressen och hur kan ni hantera eventuella motkampanjer?

4. VAR ÖPPEN
Uppge alltid vilka ni representerar och syftet med kampanjen. Smussel är odemokratiskt och kan dessutom slå tillbaka mot kampanjen. Däremot bör ni i normalfallet inte berätta för andra vilka kontakter ni har med exempelvis enskilda riksdagsledamöter. Exempel: Svenskt Näringslivs arbete för arbetskraftsinvandring bedrevs öppet och genererade omfattande publicitet. Det blev framgångsrikt och organisationens Theodor Paues belönades med utmärkelsen Årets lobbyist 2003.

5. UTSE TALESPERSON
Utse den i företaget eller organisationen som är bäst lämpad att föra fram ert budskap till talesperson. I första hand ska ni själva styra kampanjen och inte överlåta kontakterna med politiker och media åt en pr-byrå.

Skapa allianser

6. LYFT FRAM ALLMÄNINTRESSET
Lyft fram argument som visar på frågans allmänintresse. Regering och riksdag fattar inte beslut utifrån intresset hos enskilda företag och organisationer. Exempel: Svenskt Näringsliv arbetade för att avskaffa förmögenhetsskatten. Det budskap som fördes fram var att staten tjänar på att ta bort en kontraproduktiv skatt.

7. SAMARBETA MED INTRESSEGRUPPER
Företag med kommersiella motiv bör försöka skapa allianser med organisationer som stöder deras krav. Det stärker trovärdigheten för budskapet. Exempel: När Statoil drev en kampanj för hushållens rätt att kostnadsfritt byta elleverantör samarbetade företaget med konsument- och bostadsorganisationer. Utan dessa organisationer hade budskapet framstått som rent kommersiellt.

8. SÖK DET GEMENSAMMA
Olika partier kan stödja samma krav utifrån helt olika utgångspunkter. Anpassa därför argumentationen till mottagarens värderingar. Fördela arbetet så att individer och parter i kampanjen kommunicerar med de partier de har en personlig relation till eller en intressegemenskap med. Exempel: Polisförbundets kampanj för att höja polisanslagen i budgeten byggde delvis på argumentet att de privata säkerhetsbolagens utbredning på sikt kan urholka rättssäkerheten. Detta gjorde att även vänsterpartiet kunde ställa sig bakom budskapet.

Opinionsbilda

9. OPINIONSBILDA VIA MEDIA
Skriv nyhetsinriktade debattartiklar och insändare där ert budskap tydligt framgår. Skapa nyheter inom ert ämnesområde genom att utnyttja medias intresse för undersökningar, statistik etc. Upprätta en lista över de journalister som bevakar ämnesområdet. Informera dem när något nytt framkommer inom er fråga. Läs mer i kapitlen om publicitet.

10. ORGANISERA FOLKRÖRELSEKAMPANJER
Ta initiativ till folkrörelsekampanjer, namninsamlingar och aktioner. Utnyttja sociala medier genom att initiera grupper och upprop på exempelvis Facebook och genom att sprida ert budskap i bloggosfären. Exempel: It-entreprenören Mattias Söderhielm startade nätverket Borgerligt nej till FRA-lagen. Debattartiklar kompletterades
med en namninsamling på webben och ett dagligt nyhetsbrev till journalister och bloggare, vilket bidrog till att lagen ändrades.

LOBBYINGTIPS
Källa: Westanders pr-handbok 2010, www.westander.se